Gå till huvudinnehållet

Torsdagen den 22 september 2022 höll vi årsstämma hos Spar Nord. Det är visserligen en formell tillställning, men vid detta tillfälle uppmärksammade styrelsen samtidigt föreningens ettårsjubileum med denna verksamhetsberättelse, som för övrigt godkändes av stämman. Dessutom bjöd vi de närvarande på bakverk från Bagt:

c/o ordförande Aslak Gottlieb

När den nyvalda styrelsen samlades för ett år sedan satte vi oss som mål att bygga upp så stor kapacitet som möjligt inom föreningen genom volontärarbete och nätverk. Denna rapport handlar om hur det har gått.

I rena siffror skulle kapaciteten kunna beräknas på följande sätt:

Det ger en intäktsbas på 59 000 kronor. Tillsammans med bidrag från Spar Nord-fonden och Nordea-fonden på sammanlagt 75 000 kronor har vi alltså lyckats generera intäkter på 134 000 kronor. Jag återkommer till hur vi har lyckats omsätta medlemsavgifterna till aktiviteter.

Ett annat mått skulle kunna beskriva hur väl vi har lyckats förmedla våra budskap. Vi har uppnått:

Som förening är det naturligtvis viktigt att det också finns personer som deltar i våra aktiviteter. Om vi lägger samman våra möten och workshops uppgår antalet till närmare 100 medborgare, främst lokala invånare i alla åldrar, som på ett eller annat sätt har engagerat sig genom att fysiskt delta i vår verksamhet. Ett antal som vi på Kulturnatten i Helsingör den 30 september hoppas ska mångdubblas. I samarbete med våra medlemsföretag har vi planerat fem evenemang med kända namn och varierande innehåll, som vi har stora förväntningar på.

Styrelsen går därför ut på gatan för att genom personliga samtal värva privata medlemmar till föreningen eller ta emot donationer. Det var ett av de råd som vårt rådgivande organ gav oss tidigare i år: Skapa fler aktiviteter, sänk medlemsavgiften och värva fler medlemmar som ger projektet legitimitet.

Vid denna årsstämma föreslår styrelsen därför en ändring av stadgarna, så att medlemsavgiften för privatpersoner sänks från 300 till 100 kronor per år.

Men kapacitet ska inte bara mätas i siffror. Just våra aktiviteter är ju något som sker mellan människor och som vanligtvis bygger på upplevelser och samtal, vilket inte går att uttrycka i siffror. Kulturella aktiviteter kan beskrivas som möten kring ett gemensamt intresse, till exempel musik, mat, konst, samtal, litteratur eller berättelser.

Styrelsen har arbetat ingående med just denna berättelse i form av en kärnberättelse. Den redogör för de grundläggande idéerna och värdena som vi anser utgör essensen av Helsingör som kulturhuvudstad 2032. Arbetet har bland annat inspirerats av våra aktiviteter, till exempel de kreativa framtidsresorna som vi tog med två femteklasser från Espergærde på i den gamla teatersalen i Stengade. Eller den vandrande workshopen som vi anordnade för medlemmar och intresserade medborgare på Hamlet Scenen. 

Kärnberättelsen är formulerad i ett prosastycke som har publicerats på webbplatsen. I punktform mynnar den ut i några mål för projektet, men utgör inte i sig en strategi. Eftersom vi trots allt har ganska god tid på oss att formulera vår ansökan till EU, har styrelsen prioriterat föreningens kapacitetsuppbyggnad framför arbetet med att formulera en strategi, vilket kommer att bli den kommande styrelsens viktigaste uppgift så snart den har tillträtt och dessutom har avslutat arrangemangen under Kulturnatten.

Personligen ser jag fram emot strategiarbetet. Inte för att det i den meningen kommer att bli en lätt uppgift. Däremot kommer det att vara givande av två skäl. Det första har jag just nämnt. Vi har klargjort vår kärnberättelse och byggt upp en god kapacitet. Den andra anledningen har vi EU att tacka för. I deras riktlinjer för ansökan om att bli Europeisk kulturhuvudstad finns sex punkter som den sökande staden måste förhålla sig till. Det finns alltså en fast ram inom vilken vi kan vara kreativa.

De sex kategorierna, som väger lika tungt i ansökan, är för övrigt:

  1. Bidrag till den långsiktiga kulturstrategin i området
  2. Införlivande av den europeiska dimensionen
  3. Kulturellt och konstnärligt innehåll
  4. Leveranskapacitet
  5. Kommunikation och delaktighet
  6. Ledning och administration

När det gäller strategin får vi rådgivning från vårt rådgivande organ. Vi för dessutom en dialog med företrädare för EU-institutionerna och andra kulturhuvudstäder eller kandidater till titeln. I detta sammanhang är det värt att notera att vår dialog med Helsingörs kommun är informell. När och hur vi ska formalisera den är en fråga som vi måste reda ut under nästa år.

Nästa år hoppas vi också kunna anställa en projektmedarbetare på deltid. Det var egentligen planerat att ske redan 2022, men vi i styrelsen insåg snabbt att den ekonomiska bördan var för stor. Denna persons profil kommer att vara ett viktigt strategiskt val. Ska vi anställa en kurator? En kommunikatör? En insamlingsansvarig? Föreningens administration stöds redan på frivillig basis med stor professionell skicklighet av Susanne Estrup, som är suppleant i styrelsen och den enda i denna rapport som nämns vid namn.

Listan över engagerade personer som under året har bidragit till projektet är nämligen lång. Om man tittar på webbplatsen, som för övrigt har utvecklats pro bono av ett av våra medlemsföretag, blir det tydligt att redan under föreningens första verksamhetsår har många människor varit delaktiga i projektet.

Snöbollen är formad. Nu ska vi få den att rulla.

Arkivbild som visar mötesaktivitet i den frivilliga styrelsen. Vid årsstämman 2022 valdes två nya ledamöter in: Peter Fugl och Ole Skjellerup (saknas på bilden) som ersättare för Peter Hagmund och Jesper Bækgaard.