Gå till huvudinnehållet

Godkänt vid a-rounds bolagsstämma den 24 september 2025. Ladda ner protokollet som PDF här …

Inledning och ombildning av styrelsen

Sedan den senaste ordinarie bolagsstämman i september 2024 har föreningen genomgått en större omstrukturering. Vid en extra bolagsstämma i januari 2025 avgick den dåvarande styrelsen som ett led i en planerad process. Syftet var att ge utrymme åt de större kulturaktörerna i kommunen.

Den nya styrelsen representerar nu Helsingørs kommun, Kronborg, M/S Museet for Søfart, Boliggården, Helsingør Teater, FC Helsingør, Den Internationale Højskole samt HamletScenen som suppleant. Medborgarna är också representerade, bland annat genom Luna Voss. Som suppleanter sitter Henrik Irgens, musiker, och Aslak Gottlieb, som även fungerar som styrelsens sekreterare.

Med denna sammansättning har vi fått ett brett stöd som omfattar kulturinstitutioner, näringslivet, kommunen och medborgarna. Det är utgångspunkten för årets arbete.

Föreningens arbetsform

Föreningen fortsätter att arbeta på två fronter. Den ena är aktivitetsbaserad, där vi med utgångspunkt i våra medlemmar och vårt nätverk tar initiativ till och stöder evenemang av kulturell karaktär. Den andra är det strategiska och politiska arbetet, som handlar om att skapa förutsättningar för en kommande ansökan om titeln som Europeisk kulturhuvudstad.

Dessa två delar hänger nära samman. De aktiviteter vi genomför är inte fristående från projektet som kulturhuvudstad, utan konkreta exempel på den kapacitet och det nätverk som en ansökan ska bygga på.

Helen Russells föreläsning

Ett exempel är evenemanget i april med den brittiska författaren och journalisten Helen Russell, som genomfördes i samarbete med Den Internationale Højskole och Magnae Vitae i Lincolnshire. Föreläsningen hölls på Montebello Allé och följdes av kaffe och kaka. Samtidigt livestreamades den till publiken i Lincolnshire.

Det visar hur vi kan koppla samman lokala aktiviteter med ett europeiskt perspektiv. Vi får ett underhållande folkhögskolearrangemang för invånarna i Helsingör och skapar samtidigt internationellt samarbete och synlighet.

Konstrock och 600-årsjubileumsskulptur

Ett särskilt samarbete under året har varit med Anonym Kunstner kring projektet Centuriae Elsinorae – ett konstverk som kurateras av allmänheten och som ska bli Helsingörs gåva till invånarna med anledning av stadens 600-årsjubileum som handelsstad år 2026. Skulpturen skapas i en gemensam process med bidrag från medborgare, skolelever, föreningar och företag, och finansieras delvis genom crowdfunding och lokala insamlingar.

Föreningen har fungerat som fadder för projektet och stöttat dess utveckling, bland annat genom evenemanget Kunstrock på Elværket i maj, där musik, konst och insamling förenades i en stödfestival. Samarbetet visar hur medborgarengagemang och konstnärliga initiativ kan gå hand i hand med logiken bakom projektet Kulturhuvudstad: att stora kulturella satsningar ska ha ett brett folkligt stöd och lokal förankring.

Insamlingen närmar sig en kvarts miljon och nästa steg är en ansökan till Statens Konstfond, som utarbetas i samarbete med Helsingörs kommun.

VIP-evenemang vid PASSAGE Festival

Under årets PASSAGE Festival bjöd vi in medlemmar och samarbetspartner till ett VIP-evenemang. Det innefattade en smygpremiär på Architects of Air och en specialvisning på M/S Museet for Søfart med museichefen som guide.

PASSAGE-festivalen är i sig ett exempel på Helsingörs internationella kulturliv. Genom VIP-evenemanget kunde vi koppla samman festivalupplevelsen med föreningens nätverk och projektet som kulturhuvudstad.

Kulturnatten

Föreningens största återkommande uppgift är att sköta sekretariatet för Kulturnatten i Tikøb, Espergærde, Hornbæk och Helsingör. Vi tog över denna uppgift från Helsingör Teater, och 2025 var det tredje året som föreningen ansvarade för evenemanget.

Kulturnatten är en speciell tradition. Programmet samordnas endast i mycket begränsad utsträckning centralt. Det skapas genom nätverk och samarbete mellan föreningar, institutioner, frivilliga och näringslivet. Det innebär att föreningen inte kan ta åt sig äran för innehållet. Vår roll är att skapa ramarna, sammanföra trådarna och stödja samarbetet.

Ur ett kulturhuvudstadsperspektiv är det just detta som är styrkan i detta format. Kulturnatten är ett exempel på hur kapacitet och nätverk kan byggas upp över sektors- och aktörsgränserna. Det är samma logik som ligger till grund för en europeisk kulturhuvudstad: att kommunen, kulturlivet, medborgarna och näringslivet tillsammans skapar något som ingen av dem skulle kunna skapa på egen hand.

Årets Kulturnatt blev rekordstor. I skrivande stund har vi räknat till cirka 150 evenemang, bland annat eftersom Espergærde valde att utvidga konceptet till en hel vecka. Som en nyhet flyttas finalen i Espergærde fram till tidigare på kvällen, så att alla får möjlighet att delta i den gemensamma avslutningen i Helsingör. Här bärs Kulturnattens eld i ett fackellopp längs Strandvejen till Axeltorv, varifrån publiken följer Helsingør Pigegarde i en procession till Kulturværftet. På kajen hålls en gemensam sång av en nyskriven Helsingør-ode runt en brasa med kör och musiker.

Stödet för evenemanget framgår tydligt av listan över bidragsgivare enbart till avslutningsceremonin: Espergærde Centret, Puls 3060, Helsingør Handel, Kulturværftet, Kronborg EL, Forsyning Helsingør, Helsingør Havne, HAL 16, Helsingør Dagblad, Værftets Madmarked, Helsingør Pigegarde, sex lokala körer, kompositören Peter Spies, pianisten Thomas Jaque och sångaren Søren Launbjerg. Därtill kommer de många aktörerna i Tikøb och Hornbæk, som arrangerade lokala avslutningar.

Kulturnatten fick även ekonomiskt stöd. I år bestod sponsorkretsen av Kronborg EL, Sydkystens EL, Brammers Menuer, STARK, SJF Bank, Bakke & Ko samt Helsingörs kommun – .

Internationellt samarbete

Under året har vi arbetat med att stärka våra internationella kontakter.
– I England genom samarbetet med Magnae Vitae i Lincolnshire.
– I Norden genom planeringen av ett symposium i samarbete med Kulturværftet och i dialog med Foreningen Norden samt kontakter med Helsingborg och andra vänorter.
– I Italien genom en dialog med Brindisi, som i höst skickar en delegation till Helsingör med fokus på hamnomvandling.
– I Belgien genom partnerskapet med Molenbeek, som är i finalen med sin ansökan om att bli kulturhuvudstad, där vi deltar i ett projekt där fotboll och konst kombineras.

Dessa samarbeten befinner sig fortfarande i startfasen, men de visar hur vi kan koppla samman Helsingör med europeiska nätverk.

Strategiskt och politiskt arbete

På det politiska planet har vi haft en löpande dialog med lokala politiker och förvaltningen. Detta ledde till att vi i augusti bjöd in kulturutskottet att ingå i ett samarbete kring en plan för hur en ansökan kan utarbetas gemensamt av de olika aktörerna. Kulturutskottet ska behandla ärendet efter kommunalvalet, och förvaltningen håller på att förbereda underlaget.

Styrelsen arbetar parallellt med en strategi för projektet. Wonderful Copenhagen deltar i processen, och Claus Bindslev från Nextstep bistår med konsultstöd. Strategin förväntas vara färdigställd före årets slut.

Dessutom har vi bidragit till den offentliga debatten genom inlägg i lokalpressen. Ordföranden har själv skrivit om perspektiven ur teater- och kulturlivets synvinkel, Ole Skjellerup från Boliggården skriver ur de sociala bostadsområdenas perspektiv, och Luna Voss publicerade i augusti en krönika i Helsingør Dagblad där hon beskrev staden som en kropp med kulturen som hjärta.

600-årsjubileum 2026

Som ett erkännande av den kapacitet vi har byggt upp har Helsingörs kommun bett oss att stå för kvällsevenemanget i samband med stadens 600-årsjubileum 2026. Vi ser det som en naturlig förlängning av vårt arbete med Kulturnatten. Det är ett uppdrag som visar att vi betraktas som en aktör man kan räkna med i större gemensamma projekt.

Avslutning

Föreningens arbete under det senaste året visar hur dessa två delar hänger ihop. De konkreta evenemangen skapar kultur och gemenskap här och nu. Samtidigt visar de att vi kan samla aktörer från olika områden – precis den förmåga som en ansökan om att bli kulturhuvudstad kräver.

Det strategiska arbetet har fortsatt att fokusera på att skapa politiskt stöd och tydliga ramar. Uppgiften under det kommande året är att omsätta de erfarenheter vi har gjort till en plan som kan ligga till grund för ett politiskt beslut när tävlingen om titeln utlyses.

Ett fokusområde är kulturens roll i bostadsområdena. Kultur skapas inte bara på de stora scenerna, utan också i innergårdar, gemensamma måltider, gatuteater och lokala festivaler. Här är deltagandet ofta gratis eller billigt, och invånarna blir inte bara publik utan också medskapare. Det stärker både trivseln och delaktigheten och minskar avståndet till de etablerade institutionerna.

Helsingörs styrka ligger i kombinationen: upplevelser i världsklass på Kronborg och Kulturværftet sida vid sida med engagerade gemenskaper i bostadsområdena. För projektet som kulturhuvudstad är det viktigt att dessa två spår utvecklas tillsammans. Just balansen mellan det stora och det lokala kan göra Helsingör till ett föredöme för hur kultur knyter samman människor över gränserna.

Men när vi i föreningen arbetar för att Helsingör ska bli Europas kulturhuvudstad 2032 handlar det inte bara om vår egen kommun, stad och stadsgemenskap. Det handlar också om att hela Själland, genom ett strategiskt samarbete med Skåne, kan lyfta sig genom kultur och samarbete.

I dag konkurrerar kommunerna på Själland ofta mer än de samarbetar. Men med den kommande fasta förbindelsen till Tyskland står hela Östra Danmark inför en ny verklighet. Om vi ska kunna utnyttja de möjligheter som detta medför måste vi tänka i helheter snarare än i fragment.

En ansökan om att bli kulturhuvudstad kan vara ett verktyg just för detta. Den bygger på samskapande och partnerskap där medborgare, näringsliv, kommuner och kulturinstitutioner står enade. Och även om Helsingör inte skulle bli utvald, bör vi hoppas att titeln 2032 tillfaller en annan stad på Själland. För det kommer att stärka hela regionen – som turistmål, som bosättningsort och som bro till Europa.

Det är i detta sammanhang vi måste se vårt arbete. Det lokala och konkreta är nödvändigt och värdefullt i sig. Men det pekar samtidigt mot ett större sammanhang: ett Själland som samarbetar över gränserna och blir en tydlig del av Europa.